Ny sanktionsavgift inom assistansersättning – därför blir korrekt redovisning ännu viktigare

Från och med 1 juli 2026 gäller nya regler om sanktionsavgift vid felaktiga utbetalningar från Försäkringskassan. Det innebär att den som lämnar felaktiga uppgifter, eller inte anmäler ändrade förhållanden, kan få betala en extra avgift utöver själva återkravet. Reglerna omfattar socialförsäkringen och gäller även inom assistansersättning. (forsakringskassan.se) För assistansbolag, egna arbetsgivare och andra som arbetar med personlig assistans betyder det här att korrekt redovisning av assistans blir ännu viktigare. Fel i tidrapporter, löneunderlag, frånvaro, schemaändringar eller uppgifter till Försäkringskassan kan få större ekonomiska konsekvenser än tidigare.

Vad är den nya sanktionsavgiften?

Sanktionsavgiften är en administrativ avgift som kan tas ut när en ersättning har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Försäkringskassan beskriver att avgiften kan bli aktuell både när någon lämnat fel uppgifter och när någon missat att meddela att uppgifter har ändrats. Det gäller även om felet beror på misstag. (forsakringskassan.se) Avgiften är normalt 25 procent av det belopp som betalats ut fel och som ska betalas tillbaka. Det finns också en lägsta nivå: avgiften är minst 2 368 kronor, vilket motsvarar 4 procent av prisbasbeloppet för 2026. I vissa situationer kan avgiften bli lägre eller tas bort. (forsakringskassan.se)

Varför är detta särskilt viktigt inom personlig assistans?

Assistansersättning bygger på att rätt timmar, rätt utförare och rätt kostnader redovisas. I praktiken innebär det att flera delar måste stämma samtidigt:

• schemalagd assistans
• faktisk arbetad tid
• frånvaro och avvikelser
• signering av tidrapporter
• löneunderlag
• uppgifter till Försäkringskassan
• förändringar i brukarens eller verksamhetens situation
  Om ett assistansbolag arbetar manuellt, i flera separata system eller med sena korrigeringar ökar risken för avvikelser. Det behöver inte handla om medvetna fel. Även slarv, missade ändringar eller bristande kontroll kan leda till felaktig utbetalning — och därmed risk för både återkrav och sanktionsavgift.

Exempel på risker i redovisning av assistans

Här är vanliga situationer där assistansverksamheter bör vara extra noggranna:

1. Tidrapporter som inte matchar schema eller verklig arbetstid

Om tidrapporter signeras i efterhand, saknar kontroll eller innehåller manuella justeringar utan tydlig spårbarhet blir det svårare att visa vad som faktiskt har utförts.

2. Ändrade förhållanden som inte anmäls i tid

Försäkringskassan lyfter särskilt att sanktionsavgift kan bli aktuell när ändrade uppgifter inte meddelas. Inom assistans kan det handla om förändrade assistansbehov, ändrade arbetsgivarförhållanden eller andra uppgifter som påverkar rätten till ersättning. (forsakringskassan.se)

3. Brister i löne- och kostnadsunderlag

För den som själv anställer personliga assistenter, eller för verksamheter som hanterar assistansadministration, behöver lön, skatt, arbetsgivaravgifter och assistanskostnader kunna redovisas korrekt. Skatteverket beskriver assistansersättning som ett statligt bidrag som ska täcka kostnader för personlig assistans, där den assistansberättigade kan välja att själv anställa assistenter eller köpa assistans från kommun eller privat anordnare. (regeringen.se)

4. Otydlig ansvarsfördelning

När schema, tidrapportering, lön och dokumentation ligger i olika system kan det bli oklart vem som ansvarar för att upptäcka fel innan underlaget skickas vidare.

Så kan assistansbolag minska risken

Den nya sanktionsavgiften gör inte att assistansbolag måste arbeta på ett helt nytt sätt — men den ökar behovet av kontroll, struktur och spårbarhet. Några praktiska åtgärder är:

• Säkerställ digital tidrapportering med tydlig koppling till schema och arbetad tid.
• Använd BankID-signering eller annan säker signeringsprocess för att minska risken för felaktiga eller otydliga underlag.
• Följ upp avvikelser löpande, inte först när redovisningen ska skickas in.
• Dokumentera ändringar i schema, frånvaro, assistanstid och ansvar.
• Ha en tydlig process för uppgifter till Försäkringskassan, särskilt vid ändrade förhållanden.
• Samla schema, tid, lön och dokumentation i ett system för att minska manuellt dubbelarbete och risken för informationsglapp.

Digital kontroll blir en del av kvalitetssäkringen

För assistansanordnare handlar korrekt redovisning inte bara om administration. Det är en del av verksamhetens kvalitetssäkring. När tidrapporter, löneunderlag och dokumentation hänger ihop blir det enklare att upptäcka fel innan de leder till problem. Det ger också bättre underlag vid intern kontroll, kunddialog och eventuell granskning. Ett verksamhetssystem för personlig assistans kan därför spela en viktig roll. Med samlad schemaläggning, tidrapportering, lön och dokumentation minskar behovet av manuella överföringar mellan olika verktyg. Det gör arbetet mer spårbart och minskar risken för att felaktiga uppgifter ligger till grund för redovisningen.

Sammanfattning

Från 1 juli 2026 kan felaktiga uppgifter eller missade ändringar inom socialförsäkringen leda till sanktionsavgift. Inom assistansersättning innebär det att korrekt redovisning av assistanstid, kostnader och ändrade förhållanden blir ännu viktigare. Avgiften är normalt 25 procent av det felaktigt utbetalda belopp som ska återbetalas, med en lägsta nivå på 2 368 kronor för 2026. (forsakringskassan.se) För assistansbolag är slutsatsen tydlig: ju bättre kontroll på schema, tidrapportering, lön och dokumentation, desto lägre risk för fel i redovisningen. Vill du minska risken för manuella fel i assistansadministrationen? Se över hur er verksamhet hanterar tidrapporter, signering, avvikelser och löneunderlag — innan redovisningen skickas in.