1,5 procent räcker inte: assistansersättningen måste höjas och indexeras
Regeringens övergångsbudget höjer timschablonen i assistansersättningen med 1,5 procent, till 352,90 kronor från 1 januari 2027. Vi bygger system åt assistansanordnare och tycker att riksdagen bör gå längre: minst 6 procent i höjning, en indexering som följer kostnaderna och en bransch som visar var varje timme tar vägen.
Regeringen lämnade den 12 november sin övergångsbudget till riksdagen. För personlig assistans innebär den att timschablonen höjs till 352,90 kronor från 1 januari 2027. Det är 1,5 procent, eller 5,20 kronor per timme, och samma uppräkning som 2026. Användare och anordnare hade bett om 400 kronor.
Vi bygger system för schema, tid och lön åt assistansanordnare, och vi tycker att 1,5 procent är för lite. Riksdagen kan ändra det i decembers budgetbeslut.
Varför 1,5 procent inte håller
Löner och lönekostnader står för ungefär 90 procent av en anordnares kostnader. Kollektivavtalet för personliga assistenter ger 6,4 procent under 2025 till 2027. Timschablonen höjdes 3 procent 2025 och höjs 1,5 procent 2026 och 2027, ungefär 6 procent sammanlagt. Över avtalsperioden ligger ersättningen alltså nästan i nivå med lönerna.
Problemet är utgångsläget. Enligt Vårdföretagarnas egen mätning var branschens medianmarginal 2,5 procent 2024, den lägsta sedan mätningarna började. Tre av fyra assistansföretag räknar med nollresultat eller underskott i år, och två av tre säger att de kan tvingas lägga ner under 2027 om ersättningen inte höjs. Pressmeddelandet redovisar inte urvalets storlek, så siffrorna är en branschorganisations bild och inte en oberoende mätning.
Vid så små marginaler kommer en oplanerad kostnad, till exempel en längre sjukfrånvaro, direkt ur resultatet.
Det dyra alternativet
Vårdföretagarna räknar med att en höjning på minst 6 procent kostar staten omkring 1,2 miljarder kronor. Alternativet är dyrare. Kommunernas kostnader för personlig assistans ligger enligt samma organisation mer än 30 procent över statens ersättning, och om kommunerna tvingas ta över från privata och idéburna utförare uppskattar de merkostnaden till över 10 miljarder kronor per år. Beräkningen är Vårdföretagarnas och metoden redovisas inte. Bara var sjunde assistansanvändare väljer i dag kommunen som utförare, så en stor övergång vore en stor förändring. Sparar staten på ersättningen men verksamheten flyttar dit där timmen kostar mer, blir räkningen högre, inte lägre.
Vår ståndpunkt
Höj mer än 1,5 procent för 2027. Vi står bakom branschens krav på minst 6 procent.
Inför indexering. Regeringen har aviserat det, men det är inte genomfört. I juni gav den Försäkringskassan i uppdrag att föreslå timschabloner utifrån alternativa beräkningsmodeller, med redovisning senast 1 mars 2027, och säger sig fortsatt undersöka en indexering. Uppdraget ska leda till ett beslut. En ersättning som följer löne- och kostnadsutvecklingen gör att varje budgetår inte blir en ny kris.
Branschen ska visa upp sina timmar. Det är vår del av avtalet. En höjning är lättare att försvara när varje anordnare kan visa var timmen tog vägen: planerad, arbetad, dokumenterad och utbetald. Öppna siffror gör också skillnaden synlig mellan anordnare som kan visa sina timmar och de som inte kan.
Beslutet tas i december
Det här gäller oavsett vem som sitter i regeringen. Övergångsbudgeten bygger i huvudsak vidare på årets, men riksdagspartierna kan föreslå ändringar inför budgetbeslutet i december. Vilken siffra skulle du själv behöva för att planera 2027 med trygghet?
Källor: HejaOlika, Assistansersättning höjs 1,5 procent 2027, Vårdföretagarna, vart fjärde assistansföretag har marginaler nära noll (9 juli 2026), Vårdföretagarna, Assistanskrisen kan kosta kommunerna 10 miljarder (7 sep 2026), Försäkringskassan, timbelopp för assistansersättning, Regeringen, uppdrag till Försäkringskassan om schablonbeloppet (18 juni 2026), Riksdagen, svar på fråga 2025/26:897.